Åtta personer i Klinte socken dog av "spanskan" hösten 1918.

På Gotland inträffade de första fallen av spanska sjukan i Visby i början av augusti 1918. Smittan spred sig raskt från Visby inåt ön i oktober, och naturligtvis snabbast dit kommunikationerna var som tätast. Sist kom epidemin till de södra delarna av ön. Siffror på hur många som drabbades under 1918-1920 är svåra att fastställa exakt, men en siffra pekar på att det fanns 7.000 inrapporterade influensafall under dessa år, och att av dessa dog 306 stycken. Folkmängden på Gotland var vid den här tiden omkring 56.000 invånare. Det innebär att 12,5 procent av befolkningen drabbades och att 0,54 procent dog under epidemin. Oftast hade de drabbade människorna yrken såsom järnvägsarbetare och sjömän, men även andra som arbetade inom transportnäringen smittades.
I Klinte insjuknade många i influensan under sena hösten 1918 och av dessa dog 7 män och en liten pojke efter en kort tids sjukdom. Ingen kvinna avled av "spanskan" i Klinte. De följande åren dog ingen av spanska sjukan i Klinte socken.

De som avled i "spanskan" var:
Apotekaren Axel Edvard Ericsson från Robbjens, 52 år. Dog i Othem 4 november.
Drängen Gustaf Edvin Viman från Sicklings, 23 år. Dog 17 november.
Metodistpredikanten Nils Oskar Svensson från Valla, 43 år. Dog 18 november.
Hemmansägaren Gustaf Niklas August Jakobsson från Mölner, 33 år. Dog 2 december.
Sjömannen Karl Edvard Svensson från Valla, 20 år. Dog 12 december.
Lokomotivföraren Magnus Theodor Jansson från Valla, 51 år. Dog 17 december.
Smeden Emil Henry Olsson från Robbjens, 34 år. Dog 28 december.
Barnet Lennart Josef Valdemar, son till arb. Josef Stenström från Klintebys, 4 månader. Dog 28 december.

Källor:
- Spanska sjukan på Kungliga Gotlands infanteriregimente 1918-1920.
   Uppsats av Sanna Meriläinen, Högskolan i Dalarna, 2008.
- SCB Utdrag ur 1918 års Död- & begravningsbok för Klinte församling.