Begreppsförklaringar

A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V | Y | Å | Ä | Ö

Tillbaka till Register
 

A. Akademie bonde

Bonde som brukade jord som tillhörde Uppsala eller Lunds universitet.
 

Avsked

Soldater som pensionerats sades ha fått avsked. De kallades gratialister. Pensionen utdelades efter lång och trogen tjänst eller till den som blivit invalidiserad under tjänstgöringen.
Man kunde också få avsked tidigare på grund av oduglighet eller dåligt uppförande. Den avskedade soldaten och hans familj måste lämna soldattorpet och fick då ofta mycket svårt att klara försörjningen.
 

B. Backstuga
 

Stuga på ofri mark, hyrd eller upplåten, utan tillhörig jord. Ofta på en bondbys ofruktbara utmark. Även benämning på stuga som är delvis ingrävd i backe.
 

Barnhus
 

Institution som omhändertog fattiga och föräldralösa barn. I Stockholm grundades 1633 det barnhus som senare blev Allmänna Barnhuset.
Det låg fram till 1885 vid nuvarande Barnhusgatan i Stockholm. Därefter vid Norrtulls sjukhus. Allmänna Barnhuset kom fram till 1930-talet att fungera som upptagningshem för hela landet.
 

Befallningsman

Person som utsetts att för överordnads räkning sköta eller förvalta ett visst område. I senare tid särskilt person som övervakar arbetet på en större gård. Se även rättare.
 

Bröstfeber

Lunginflammation.
 

  Bröstvärk Angrepp på luftrörets grenar, utan feber, dock med hosta och heshet. (Kallas även fluss.) Ledde ibland till lunginflammation.
Båtsman, kronobåtsman
 

Indelt militär som i det svenska indelningsverket tilldelats örlogsflottan. För sitt uppehälle tilldelades båtsmannen ett båtsmanstorp. Båtsmanshållet avvecklades av riksdagen 1887 men inte förrän 1932 avgick den siste båtsmannen.
År 1905 avskedades den siste gotländske båtsmannen och därmed blev Gotland det första svenska landskap som avvecklade indelningsverket.
(Källa: Svenska knektar, Lars Ericson.)
 

D. Dräng

Ung man, ogift hemmason, manlig anställd. Förkortas ofta Dr eller dr.
 

F. Fjärdingsman

Fjärdingsmän hade under medeltiden uppgiften att hjälpa till med skatte- och bötesuppbörd i de fjärdingar som hundradena och häradena var uppdelade i.
Från år 1850 tilläts bönderna att mot lön anställa fjärdingsmän i sina socknar. De skulle tjänstgöra som polismän och rapportera om brott till länsmannen eller kronofogden samt hjälpa till med uppbörd av skatter och avgifter. Från 1925 likställdes fjärdingsmännen med polismän och från 1954 fick de titeln poliskonstapel. 
Fjärdingsmannasysslan försvann när polisväsendet förstatligades på 1960-talet.
 

Folkskolan Den allmänna folkskolan infördes i Sverige år 1842. Enligt 1842 års folkskolestadga skulle det finnas minst en skola i varje socken och stadsförsamling. Skolan skulle vara fast och ha en godkänd lärare.  Någon klassindelning fanns inte utan alla åldersgrupper gick i samma klass. Skolan skulle drevs av socknen.
År 1847 var inte ens hälften av de skolpliktiga barnen inskrivna i någon skola.
Den första småskolan kom 1858. Helt slog den igenom först i och med 1882-års folkskolestadga. Om antalet elev var stort kunde de indelas i mindre grupper, klasser. Genom ett kungligt brev till domkapitlen 1864 inrättades klasser även i folkskolan. Numreringen av klasserna skedde dock på olika sätt i folkskolan och småskolorna.
Först i 1919 års undervisningsplan samordnades småskolan och den egentliga folkskolan till en enhetlig 6-årig skola. År 1937 beslöt riksdagen att folkskolan skulle göras 7-årig, en reform som var genomförd först 1949.
Källa: Nationalencyklopedin
 
G. Gratialist En soldat som tjänstgjort tillräckligt länge och under sin tjänstgöring skött sig kunde erhålla en liten summa pengar som pension. 
Pension kunde även utdelades till soldat som blivit invalidiserad under tjänstgöringen.
Gratialisten fick oftast lämna soldattorpet när en ny soldat skulle tillsättas.
 
  Gästgivare Gästgivare var en person som efter anbudsförfarnde erhöll tillstånd att driva gästgiveri. Gästgiveriet var en inrättning för resande på vägarna där förtäring och inkvartering skulle kunna erbjudas samt möjlighet finnas att byta hästar för skjutsar. Detta var reglerat i Gästgiveristadgan. Den avskaffades 1933.
 
H. Hjernfeber Hjärnhinneinflammation (meningitis cerebralis).
 
  Hjernslag Hjärnblödning eller blodpropp i hjärnan, hjärninfarkt.
 
Hetsig feber Inflammatorisk sjukdom.
 
Husförhörslängd, hfl

Förteckning som upprättades av prästen över i socknen boende personer. Här noterade prästen även datum för och resultatet av husförhör, deltagande i nattvardsgång samt flyttningsuppgifter. Ofta förekommer även anteckningar om församlingsbornas vandel.
 
Angående källanvisningar.
Sidangivelser för husförhörslängder kan se ut så här: 
Hfl Rasbo AI:3 1751-1760, sid 17[20].
Då är 17 sidans numrering i längden och [20] är sidnumrering enligt Genline.
 

Häradsdomare

Benämning och hederstitel på den nämndeman i tolvmannanämnden som hade flest tjänsteår. Titeln togs ur bruk 1971.
 

I. Inhyses

Person som bor i hus eller på ägor som tillhör annan person. 
 

L. Lungsot 

Tuberkulos (TBC). Sjukdom framkallad av bacillen Mycobacterium tuberculosis. Tuberkelbacillen kan angripa de flesta av kroppens organ, vanligast dock lungorna. Den överförs genom droppinfektion och kommer med inandningsluften ned i lungorna.
Lungtuberkulos - Om individens immunförsvar är nedsatt eller om mängden inandade baciller varit övermäktigt stor läker primärinfektionen inte ut, och i lungan kan då, månader eller år senare, utvecklas kronisk lungtuberkulos. Symtomen vid lungtuberkulos är till en början obefintliga eller måttliga. Senare förekommer tecken som trötthet, avmagring, nattsvett samt hosta, vilken kan vara varig eller blodblandad. En patient som hostar är smittsam.
 

M. Mantal

Taxeringsenheten 1 mantal (dvs. ett helt hemman) grundades ursprungligen på, för olika landsdelar anpassad, normstorlek för jordbruk som gav full bäring åt en familj med tjänstefolk. De flesta gårdars mantalsvärde kom på grund av hemmansdelning under 1700- och 1800-talen att utgöra bråkdelar av mantal. 
Gårdarnas mantalsvärde hade speciellt stor betydelse för indelningen i rotar för att förse riket med soldater och båtsmän.  
I slutet av 1800-talet upphörde mantalsvärdet som beskattningsnorm.
 

Mantalslängd

Förteckning över skattebetalande män (hemman, hushåll). Upprättades varje år i tre exemplar av en betrodd man i socknen.
 

N. Nervfeber

Äldre benämning på tyfus orsakad av salmonellabakterier. Smittan överförs till människa via mat och vatten. Bakterien ger upphov till inflammation i tunntarmens vägg och tillhörande lymfatisk vävnad. Den sprider sig i kroppen via blodet. Efter inkubationstiden 1-2 veckor uppträder huvudvärk, muskelvärk, feber, frysningar och svår diarré.
 

O.
 
Ofärdig

Äldre benämning på handikappad person.
 

P. Piga

Ung ogift kvinna, ogift hemmadotter, kvinnlig anställd.
 

Pommern

Pommern bestod runt 1700 av Vorpommern (väster om floden Oder) och Hinterpommern (öster om Oder). Staden Stettin var provinsens centralort. 
Delar av Pommern var svenskt territorium i 166 år. Sverige fick i westfaliska freden 1648 Vorpommern, Stettin, östra Oderstranden samt öarna Rügen, Usedom och Wollin. I detta "Svenska Pommern" var Stettin huvudort fram till 1720. Då avträddes staden till Preussen. Stralsund var sedan huvudort fram till freden i Kiel 1814, då Sverige fick avstå alla sina tyska besittningar.
 

Proband

Den person vars anor utreds.
 

R. Rachitis Engelska sjukan. Den orsakas av D-vitaminbrist.
 
Rusthållare

Bonde som fick nedsatt skatt mot att han åtog sig att hålla ryttare med häst och utrustning.
 

Rättare

Person som utsetts att leda arbetet på större lantgård. Rättaren deltar ofta själv i arbetet. Se även befallningsman.
 

Rödsot

Detsamma som dysenteri. En akut tarminfektion, orsakad av Shigella-bakterier, med sårbildning i tjocktarmens slemhinnor. Smittan sprids via livsmedel eller den sjukes avföring. Vanliga symtom är frossa, feber, muskelvärk samt slemmiga och blodiga diarréer med magplågor av koliktyp. Inkubationstiden är två till sju dygn.
 

S.  Salpetersjudare, sjudare

Man som tillverkar salpeter. Han var befriad från krigstjänst och mantalspenning och blev efter 30 år gratialist.
 

Skattebonde

Självägande bonde som betalade skatt  till kronan.
 

  Skattegård Skattehemman som brukades av självägande bönder som betalade grundskatt till kronan.
 
Slag

Hjärnblödning, hjärninfarkt eller hjärtinfarkt.
När det står att ett spädbarn dött av slag berodde det oftast på fel på hjärtat.
 

Spanska sjukan

Spanska sjukan är benämningen på den svåra influensaepidemi som svepte över världen 1918–19 och som bedöms ha orsakat ca 20 milj. människors död. Epidemin fick sitt namn genom att den först rapporterades från Spanien. Det var i slutet av maj 1918. 
Under slutet av första världskriget spreds denna svåra influensaepidemi över hela världen. På mindre än 12 månader dog fler i Spanska sjukan än vad som hade stupat på slagfälten under det första världskriget. 
Symtomen var hög feber, hosta, smärta i ögonen, öronen och korsryggen, ömhet i huvudet och svalget, beläggning på tungan, illamående samt svag och oregelbunden puls. Ofta tillstötte lunginflammation som i många fall snabbt ledde till att man avled. 
Vid månadsskiftet juni-juli 1918 kom den till Sverige. De första fallen rapporterades från Helsingborg. 
På Gotland inträffade de första fallen i augusti  i Visby och Slite. I september fanns den i Fårösund. Smittan kom med båtarnas passagerare och besättningar. Epidemin kulminerade här i november 1918 då 2.190 personer rapporterades sjuka. Totalt drabbades 5.059 personer under 1918 och endast 583 personer under 1919. Ungefär 3,5 % av de som insjuknade avled. På Gotland, liksom i den övriga världen, var dödligheten högst bland personer mellan 20 och 40 år. 
I Sverige dog under den egentliga epidemin 1918–19 ca 35.000 personer och under 1920 ytterligare ca 3.000. 
Enbart under andra hälften av 1918 anmäldes 516.013 fall i Sverige. Antalet dödsfall bland dessa var 27.379. Antalet invånare i Sverige vid denna tid var 5.700.000. Under 1919 insjuknade 200.000 personer men dödstalet sjunk till 9.000.
Källor: Nationalencyklopedin och tidskriften Haimdagar.
 

Statare

Gift lantarbetare, som arbetade på någon annans jord och fick en stor del av sin lön "in natura" (ersättningen kallades stat).
 

T. Tolvman, 12-man

Nämndeman. Lekman som biträdde häradsdomaren i domstolen. Tolvmannanämnd, se nedan.
 

Tolvmannanämnd

Nämnd vid häradsdomstol. Sedan 1823 valdes tolvmännen av bönderna på sockenstämman. 1872 utvidgades valrätten till alla kommunalt röstberättigade. 
Tolvmannanämnden rannsakade den anklagade och avgjorde om denne var skyldig eller icke skyldig. Domaren avkunnade sedan domen.  Tolvmannanämnderna togs bort 1918 då man bestämde att endast tre nämndemän behövde medverka i domstolsarbetet.
 

Torpare

Landbor som bebodde mindre gårdar, så kallade torp, för vilka de erlade arrende i form av dagsverken åt markägaren. 
Torparna levde under tryggare omständigheter än de jordlösa statarna eftersom torpens bruksrätt ärvdes.
 

Trånsjuka

Tuberkulos (TBC). Se lungsot.
 

  Tvinsot Försvagning, förtvining, utmärgling. Sjukdomsbenämning som under 1700- och 1800-talen förekom som synonym till diagnosen lungsot.
 
U. Undantag
Undantagsman
Livstids underhåll med kost, logi och övriga naturaförmåner.
Ofta upprättades ett undantagskontrakt där den nye ägaren till en gård förbinder sig att förse den förre ägaren med kost, logi och ibland ett mindre jordområde. Den gamla ägaren benämnes därefter för undantagsman med rätt att bo kvar på gården livet ut. Kontraktet gäller även om gården byter ägare igen.
 
  Universitet Uppsala universitet är det första universitet i Sverige. Det grundades 1477. 
Under Sveriges stormaktstid grundades flera universitet i de svenska provinserna. Detta var ett led i försvenskningen av dessa områden.
Vi fick då universiteten i:
- Dorpat (Tartu i Estland) grundat 1632 och fanns fram till 1710
- Åbo, grundat 1640 och verkade fram till 1808. Från 1828 flyttat till Helsingfors
- Lund 1668
- Greifswald genom Westfaliska freden 1648. Universitetet grundades redan 1456 och var i svensk hand fram till 1815
År 1700 fanns det således 5 universitet i Sverige, men efter 1815 enbart 2 (Uppsala och Lund).
Källa: Nationalencyklopedin
V. Vattusot, vattsot

Ansamling av vatten i kroppen vanligen på grund av hjärtsvikt eller ibland av njur- eller leversjukdom. Vattensvullnad under huden - ödem.
 

 
 Till sidans början. Tillbaka till Register

© 2007 - 2011 Göran Svanborg, Arboga, Sverige.
Uppdaterad 2016-02-21