A | B | C | D | E | F | G | H |
I | J | K | L | M | N | O |
P
| R | S | T | U | V | Y | Å | Ä | Ö
A. | Akademie bonde |
Bonde som brukade jord som tillhörde Uppsala eller Lunds universitet. |
Avsked |
Soldater som pensionerats sades ha fått avsked. De kallades gratialister.
Pensionen utdelades efter lång och trogen tjänst eller till den som
blivit invalidiserad under tjänstgöringen. |
|
B. | Backstuga |
Stuga på ofri mark, hyrd eller upplåten, utan tillhörig jord. Ofta
på en bondbys ofruktbara utmark. Även benämning på stuga som är
delvis ingrävd i backe. |
Barnhus |
Institution som omhändertog fattiga och föräldralösa barn. I
Stockholm grundades 1633 det barnhus som senare blev
Allmänna
Barnhuset. |
|
Befallningsman |
Person som utsetts att för överordnads räkning sköta eller
förvalta ett visst område. I senare tid särskilt person som
övervakar arbetet på en större gård. Se även rättare. |
|
Bröstfeber |
Lunginflammation. |
|
Bröstvärk | Angrepp på luftrörets grenar, utan feber, dock med hosta och heshet. (Kallas även fluss.) Ledde ibland till lunginflammation. | |
Båtsman,
kronobåtsman |
Indelt militär som i det svenska indelningsverket tilldelats
örlogsflottan. För sitt uppehälle tilldelades båtsmannen ett
båtsmanstorp. Båtsmanshållet avvecklades av riksdagen 1887 men inte
förrän 1932 avgick den siste båtsmannen. |
|
D. | Dräng |
Ung man, ogift hemmason, manlig anställd. Förkortas ofta Dr eller
dr. |
F. | Fjärdingsman |
Fjärdingsmän hade under medeltiden uppgiften att hjälpa till med
skatte- och bötesuppbörd i de fjärdingar som hundradena och häradena
var uppdelade i. |
Folkskolan |
Den allmänna folkskolan infördes i Sverige år 1842. Enligt 1842 års
folkskolestadga skulle det finnas minst en skola i varje socken och
stadsförsamling. Skolan skulle vara fast och ha en godkänd lärare.
Någon klassindelning fanns inte utan alla åldersgrupper gick i samma
klass. Skolan skulle drevs av socknen. År 1847 var inte ens hälften av de skolpliktiga barnen inskrivna i någon skola. Den första småskolan kom 1858. Helt slog den igenom först i och med 1882-års folkskolestadga. Om antalet elev var stort kunde de indelas i mindre grupper, klasser. Genom ett kungligt brev till domkapitlen 1864 inrättades klasser även i folkskolan. Numreringen av klasserna skedde dock på olika sätt i folkskolan och småskolorna. Först i 1919 års undervisningsplan samordnades småskolan och den egentliga folkskolan till en enhetlig 6-årig skola. År 1937 beslöt riksdagen att folkskolan skulle göras 7-årig, en reform som var genomförd först 1949. Källa: Nationalencyklopedin |
|
G. | Gratialist |
En soldat som tjänstgjort tillräckligt länge och under sin tjänstgöring
skött sig kunde erhålla en liten summa pengar som pension. Pension kunde även utdelades till soldat som blivit invalidiserad under tjänstgöringen. Gratialisten fick oftast lämna soldattorpet när en ny soldat skulle tillsättas. |
Gästgivare |
Gästgivare var en person som efter anbudsförfarnde erhöll tillstånd att
driva gästgiveri. Gästgiveriet var en inrättning för resande på vägarna
där förtäring och inkvartering skulle kunna erbjudas samt möjlighet
finnas att byta hästar för skjutsar. Detta var reglerat i
Gästgiveristadgan. Den avskaffades 1933. |
|
H. | Hjernfeber |
Hjärnhinneinflammation (meningitis cerebralis). |
Hjernslag |
Hjärnblödning eller blodpropp i hjärnan, hjärninfarkt. |
|
Hetsig feber |
Inflammatorisk sjukdom. |
|
Husförhörslängd, hfl |
Förteckning som upprättades av prästen över i socknen boende
personer. Här noterade prästen även datum för och resultatet av husförhör,
deltagande i nattvardsgång samt flyttningsuppgifter. Ofta förekommer
även anteckningar om församlingsbornas vandel. |
|
Häradsdomare |
Benämning och hederstitel på den nämndeman i tolvmannanämnden som
hade flest tjänsteår. Titeln togs ur bruk 1971. |
|
I. | Inhyses |
Person som bor i hus eller på ägor som tillhör annan person. |
L. | Lungsot |
Tuberkulos (TBC). Sjukdom framkallad av bacillen Mycobacterium
tuberculosis. Tuberkelbacillen kan angripa de flesta av kroppens organ,
vanligast dock lungorna. Den överförs genom droppinfektion
och kommer med inandningsluften ned i lungorna. |
M. | Mantal |
Taxeringsenheten 1 mantal (dvs. ett helt hemman) grundades
ursprungligen på, för olika landsdelar anpassad, normstorlek för
jordbruk som gav full bäring åt en familj med tjänstefolk. De flesta
gårdars mantalsvärde kom på grund av hemmansdelning under 1700- och
1800-talen att utgöra bråkdelar av mantal. |
Mantalslängd |
Förteckning över skattebetalande män (hemman, hushåll). Upprättades varje
år i tre exemplar av en betrodd man i socknen. |
|
N. | Nervfeber |
Äldre benämning på tyfus orsakad av
salmonellabakterier. Smittan överförs till människa via mat och
vatten. Bakterien ger upphov till inflammation i tunntarmens vägg och
tillhörande lymfatisk vävnad. Den sprider sig i kroppen via blodet.
Efter inkubationstiden 1-2 veckor uppträder huvudvärk, muskelvärk,
feber, frysningar och svår diarré. |
O. |
Ofärdig |
Äldre benämning på handikappad person. |
P. | Piga |
Ung ogift kvinna, ogift hemmadotter, kvinnlig anställd. |
Pommern |
Pommern bestod runt 1700 av Vorpommern (väster om
floden Oder) och Hinterpommern (öster om Oder). Staden Stettin var provinsens
centralort. |
|
Proband |
Den person vars anor utreds. |
|
R. | Rachitis |
Engelska sjukan. Den orsakas av D-vitaminbrist. |
Rusthållare |
Bonde som fick nedsatt skatt mot att han åtog sig att hålla ryttare
med häst och utrustning. |
|
Rättare |
Person som utsetts att leda arbetet på större lantgård. Rättaren
deltar ofta själv i arbetet. Se även befallningsman. |
|
Rödsot |
Detsamma som dysenteri. En akut tarminfektion, orsakad av Shigella-bakterier, med sårbildning i tjocktarmens slemhinnor. Smittan
sprids via livsmedel eller den sjukes avföring. Vanliga symtom är
frossa, feber, muskelvärk samt slemmiga och blodiga diarréer med magplågor
av koliktyp. Inkubationstiden är två till sju dygn. |
|
S. | Salpetersjudare, sjudare |
Man som tillverkar salpeter. Han var befriad från krigstjänst och
mantalspenning och blev efter 30 år gratialist. |
Skattebonde |
Självägande bonde som betalade skatt till kronan. |
|
Skattegård |
Skattehemman som brukades av självägande bönder som betalade grundskatt
till kronan. |
|
Slag |
Hjärnblödning, hjärninfarkt eller hjärtinfarkt. |
|
Spanska sjukan |
Spanska sjukan är benämningen på den svåra influensaepidemi som
svepte över världen 1918–19 och som bedöms ha orsakat ca 20 milj. människors
död. Epidemin fick sitt namn genom att den först rapporterades från
Spanien. Det var i slutet av maj 1918. |
|
Statare |
Gift lantarbetare, som arbetade på någon annans jord och fick en
stor del av sin lön "in natura" (ersättningen kallades stat). |
|
T. | Tolvman, 12-man |
Nämndeman. Lekman som biträdde häradsdomaren i domstolen.
Tolvmannanämnd, se nedan. |
Tolvmannanämnd |
Nämnd vid häradsdomstol. Sedan 1823 valdes tolvmännen av bönderna
på sockenstämman. 1872 utvidgades valrätten till alla kommunalt
röstberättigade. |
|
Torpare |
Landbor som bebodde mindre gårdar, så kallade torp, för vilka de
erlade arrende i form av dagsverken åt markägaren. |
|
Trånsjuka |
Tuberkulos (TBC). Se lungsot. |
|
Tvinsot |
Försvagning, förtvining, utmärgling. Sjukdomsbenämning som under 1700-
och 1800-talen förekom som synonym till diagnosen lungsot. |
|
U. | Undantag Undantagsman |
Livstids underhåll med kost, logi och övriga naturaförmåner. Ofta upprättades ett undantagskontrakt där den nye ägaren till en gård förbinder sig att förse den förre ägaren med kost, logi och ibland ett mindre jordområde. Den gamla ägaren benämnes därefter för undantagsman med rätt att bo kvar på gården livet ut. Kontraktet gäller även om gården byter ägare igen. |
Universitet |
Uppsala
universitet är det första universitet i Sverige. Det grundades
1477. Under Sveriges stormaktstid grundades flera universitet i de svenska provinserna. Detta var ett led i försvenskningen av dessa områden. Vi fick då universiteten i: - Dorpat (Tartu i Estland) grundat 1632 och fanns fram till 1710 - Åbo, grundat 1640 och verkade fram till 1808. Från 1828 flyttat till Helsingfors - Lund 1668 - Greifswald genom Westfaliska freden 1648. Universitetet grundades redan 1456 och var i svensk hand fram till 1815 År 1700 fanns det således 5 universitet i Sverige, men efter 1815 enbart 2 (Uppsala och Lund). Källa: Nationalencyklopedin |
|
V. | Vattusot, vattsot |
Ansamling av vatten i kroppen vanligen på grund av
hjärtsvikt eller ibland av njur- eller leversjukdom. Vattensvullnad under huden -
ödem. |
© 2007 - 2011 Göran Svanborg, Arboga, Sverige.
Uppdaterad
2016-02-21